Mitt första blogg-inlägg...
Jag vill att det ska vara personligt, meningsfullt och speciellt. Något som jag kan se tillbaka på efter en lång tid utan att skämmas eller tänka 'varför skrev jag det där?' ...
Varför jag känner så vet jag faktiskt inte, Det är ju bara en blogg. Men jag antar att det har att göra med att nu när jag har bestämt mig för att börja blogga så ska jag göra det på riktigt, det ska bli bra, något som jag kan vara stolt över och stå för, för all framtid. I alla fall så länge jag håller på med bloggen och/eller så länge den finns kvar :)
Jag har aldrig skrivit dagbok i hela mitt liv och nu vid 22 års ålder startar jag en blogg. Jag har frågat mig själv om varför jag gör detta och om jag verkligen vill falla för denna nya fluga att lägga ut sina innersta tankar på nätet till allmänn beskådan... Jag vet fortfarande inte varför men jag antar att jag har mycket som vill ut. Eller jag vet att jag har mycket som vill ut, det har jag alltid haft. Jag beundrar min familj och mina vänner för allt tålamod dem har haft med mig och alla kloka svar och det stöd och den tröst dem gett mig när tankarna blivit för stora. Kanske är det för/till er jag skriver. Så att ni nu själva får chansen att välja om ni vill lyssna på mitt pladder eller ej. Jag kommer med all säkerhet att ringa och terra er då och då ändå, men kanhända att denna blogg kan avlasta er lite grann....
Jag har ingen aning om vad jag kommer skriva här, hur personligt det kommer att bli eller hur ofta...
Optimalt vore ju om jag kunde skriva lite varje kväll innan jag går till sängs, och hoppas att man kan sova gott och bekymmersfritt sen. Men det känns redan nu i skrivande stund som något jag kommer att ha svårt att hålla mig till. Men jag gör väl ett försök... Vem vet, det kanske blir tvärtom istället, jag kanske blir helt inne i detta och bloggar varje ledig stund, men näe skulle inte tro det...
Så detta får väl bli början på det hela då...
Varken speciellt personligt eller meningsfullt blev det, men det känns ändå som ett bra första inlägg...
och ja... the rest is still unwritten....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar